fredag 10 juli 2009

Principer och musik

Jag skulle just slänga en blomma som dött. Den har stått ute på balkongen och när jag tog in den så rusa två tvesjärtar ner från krukan!

Jisses vad de är äckliga. Tror jag fick fast den ene, om jag hade tur så fick jag med båda. Men gud vad de är äckliga! Ohh jag hoppas att de är borta för jag hatar att inte veta var dom är! Usch!

Anyway nu till saken.

När jag skulle hem så lyssnade jag på en mycket bra låt som spelades på P4. Den var i helt i min smak! Det jobbiga blev dock när de presenterade låten som Boyzones låt. Det lustiga var att häromdan så var det också en bra låt på radion. Det visade sig då att det var Westlife. Herregud vad är jag på väg? Jag lyssnar inte på pojkband av principsak. Smöriga låtar med killar som tror att de är de vackraste världen har skapat går bort hos mig (iaf nu). Så nu har jag ju ett dilemma. Man kan ju liksom inte släppa på sina principer just sådär.

Dagens undran är var gränsen för plagiat går? Det måste ju gälla både musik och texter. Men säg en texfras som används vid olika tillfällen i olika låtar, är det okej då? Jag har hittat två låtar som Mr Runingman av Jennifer Brown och Hero med Charlotte Perelli. De använder sig av följande Take it or leave it, you better believe it. Men det kanske inte anses som plagiat, det kanske mer är ett uttryck som frekventerar ganska ofta i låtsvängen.

Men kom på något nytt skulle ju mitt råd lyda, för kopiera andras texter eller allmänna uttryck är väll inte helt genuint. Eller är det bara jag som reagerar?

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar